Dumle glass

DumleDet börjar bli en riktig sliskblogg det här. Nu igen har jag gett mig på en choklad/toffeegodisbaserad glasstrut men den här gången blev det helt fel. Det är en glasstrut baserat på kolagodiset Dumle som jag har försökt trycka i mig men läs vidare, kära vänner, så skall ni få bevittna en hemsk historia!

Allt började en solig semesterdag och Kvalitetsingengören (jag) bestämde sig för att förgylla tillvaron med en glass. Eftersom han redan ätit så många Geishaglassar denna sommar var dags att prova något annat. Han hade läst ett annat glasstest där Dumleglassen fick betyg 4 och ville se om den verkligen var värd detta.

Väl hemma följde den obligatoriska fotosessionen innan testet satte igång. Pappret var glansigt och fint och allt flöt på väl. Men då han väl öppnade pappret möttes han av denna hemska syn:
Dumlekadaver
Inuti pappret låg ett halshugget glasskadaver. Glassen hade i något skede, troligtvis under transporten, smält och sedan frysts ner igen. På sidan av glassen var ett lager av gulaktig is som hade börjat tina upp och gjorde den annars spröda våffelstruten mjuk och geggig. Han ryggade förskräckt tillbaka och lade handen för munnen. ”Nä nu jävlar!” tänkte han och började frenetiskt skriva sin historia på internet.

Jag förstår inte varför tillverkare envisas att sälja strutglassar i påsar istället att endast ha papper runt själva struten. Det är förmodligen ett säljtrick så att glassen skall se större ut men de skadas mycket lättare och kan gå sönder under transporten. Dessutom ser inte köparen om glassen är söndrig eller ej, man köper grisen i säcken helt enkelt. Vissa strutglassar har ju t.o.m. ett genomskinligt lock så att man ser hur glassen ser ut.

För någon lycklig köpare kanske glassen ser ut så här.

För någon lycklig köpare kanske glassen ser ut så här.

Nu då jag passar på och gnäller kan jag också nämna att återigen uppger leverantören Triumfglass fel kalorimängd på sin hemsida. På hemsidan står det att glassen innehåller 265 kalorier, men på själva glassen står det 269 kalorier. Det är lika mycket som 200 g kokta makaroner.

Jag äter hellre 200 g kokta makaroner än en smält Dumlestrut.

Betyg:

halv

Sammanfattning:
Jag är troligtvis inte den enda som köpt en upptinad och söndrig glass men om jag betalt fullt pris för glassen så betygsätter jag just detta exemplar av glassen. Hade jag fått en hel och normal glass hade den kanske varit god, om än ganska så söt. Men nu försvann min lust helt att äta glass och jag kommer inte att köpa en Dumlestrut igen. Jag vet inte om man ska skylla på leverantören, transportfirman som körde ut glassen till butiken, eller Willys som sålde glassen. Jag kommer ändå vara försiktig med att köpa glass från Willys i fortsättningen…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s